30 november 2006

Grrrrrr.......

Natten har varit sömnlös, det känns så i alla fall. Vid 00.30 fick Moa en snorattack och kunde knappt andas så Martin (jag sov till en början som en stock) började leta mirakelmedicin i det röriga skåpet. Han hittade några ampuller med nässpray som han försökte få i Moas näsa. Gick kanske inte så bra då Moa verkligen HATAR att få saker i näsan. En yrvaken, blind och halvnaken Lisa fick kliva upp och agera tvångströja. Efter en lyckad ampullavfyrning kunde vi äntligen somna om (jag sov dock inte gott utan oroligt)

På morgonen vaknade jag av hårpill. Hårpill är ett fenomen som Moa uppfann redan som bäbis, det startade när jag ammade tösen och hon hittade mitt långa hår som hon tvinnade runt sina fingrar. Detta fenomen lever kvar och ser till att mitt tjocka hår har en härlig kal fläck vid tinningarna. Nu har hon dock utvecklat fenomenet genom att ta lite av håret hon tvinnat och stryka det över mitt ansikte. Supersött men ruskigt irriterande. Nå ja.....

Moa var sugen att duscha med Martin så vi kravlade oss upp ur den sköna, varma och härliga sängen. Väl i badrummet ser jag att vi minsann har fått pool! Martin, duschmästaren har hamnat i sin dagliga duschtrans och märker inte att han har vatten till fotknölarna. Det visade sig att vattnet inte sjunker undan som det ska i det fina avloppet....trevligt....Fram med mopp och hink för en uppsamling av vattenöverflödet. Under denna arla golvsvabbning inser jag att jag har sabla ont i halsen. Agrh!!! Det sitter en ömande slemblobba långt nere i halsen som inte går att harkla upp. Martin börjar dona och spolar vatten i köket när jag märker att poolen börjar återuppstå. Neeeej!!!!

Nu är jag så ruskigt less på den här mysiga vackra lägenheten. Sitter man nära fönstret fladdrar håret(som visserligen kan vara charmigt men inte när det är kalluft), köksluckorna har slagit sig och går inte att stänga (eller om man stänger dem så tar det 30 sekunder innan de flyger upp igen), kakelplattor som är spruckna i duschen, bristen av förvaring mm mm.

Nu sitter jag och sjuklingen och ser på Den lilla sjöjungfrun för femtioelfte gången denna vecka. Det är tur att vi åker till Luleå idag, jag hade nog exploderat annars.

29 november 2006

Meningslös lista

Nio saker du ser fram emot:
1. Att få tillgång till VÅRT hus
2. Att få komma in på min arbetsplats
3. Julafton
4. Nästa keramikkurs
5. Ta en fräsh snus
6. Renovering
7. Hämta Moa på dagis
8. Äta godis
9. Sömn

Åtta saker du har på dig dagligen:
1. Glasögonen eller linser
2. Ringen
3. Trosor
4. Mobilen
5. Snusdosan
6. Moa (hon klänger *ler*)
7. Smink
8. Deo

Sju saker som irriterar dig:
1. Varför lock och burk aldrig passar
2. Självgoda typer
3. Tömning av diskmaskin
4. När Martin gnisslar tänder
5. Kamerans batterier
6. Bristen på snö
7. Prylplockning

Sex saker du rör varje dag:
1. Snusdosan
2. Tvålen
3. Mobilen
4. Bilnyckeln
5. Teglaset
6. Moas kläder

Fem saker du säger ofta:
1. Moa.....
2. Lyssna på mig!
3. Japp
4. Om du inte slutar får du gå och sätta dig på mattan i hallen
5. Sov gott

Fyra personer du vill spendera mer tid med:
1. Mamma
2. Pappa
3. Kim
4. Therese

Tre saker du gör varje dag:
1. Pussar Moa
2. Tar på Martin
3. Glor på teve

Två band du har sett live:
1. Kent
2. Depeche Mode.

En person du kommer att spendera resten av ditt liv med:
1. MoaMartin (båda två ju *ler*)

Hujja

Sitter och läser Aftonbladet och får lite rysningar efter ryggen.

"16-årig pojke sköts i huvudet"

"Hon dödade babyn i microvågsugnen"

"Ristade in hora i flickvännens lår"

Missär och elände.....

Snor i kubik

Det äckliga, gula och slemmiga snoret har anfallit vår familj igen. Moa är superförkyld och jag känner mig fysat eländig. Moa har dock ingen feber och är väldigt pigg så hon fick gå på dagis, eller hon ville inte stanna hemma då de har utflykt idag, otroligt viktigt!

Både igår och idag har jag haft lite power walk här i Strömsbro. Det finns en slinga runt golfbanan som är ca 3 km och den har jag traskat på. Jag vågar inte riktigt springa då jag fortfarande har väldigt ont i knät (prövade i helgen och tänkte ladda försiktigt). Jag har även fått för mig att det inte är lika tungt eller "farligt" att gå när man har en förkylning i kroppen....ja ja, jag vet jag är knäpp. Nå ja, gjort är gjort och jag känner mig både fräsh och eländig nu. Vi får se hur det slutar.

Grindagen igår slutade bättre än vad den inleddes. Moa blev gladare så fort Kicki och Thomas (hon har slutat säga Tomis....supertrist)kom. Jag fick dock återvända hem från keramiken då den blev inställd i sista minuten. Alla våra saker var fortfarande i ugnen och var typ 300 grader varm. Detta betyder att vi får en extra gång så vi hinner skapa våra julklappar. Martin och Thomas gick på hockey och förväntade sig en förlust för Luleå men icket! Luleå vann med 2-5 och gjorde 3 mål på 39 sekunder...det ni!!!!!

Jag och Kicki hade i alla fall en trevlig stund här med te, lussebulla och pepparkaka...mums

28 november 2006

Grin, grin och åter grin

Moa har en gråtdag idag, allt är fel. Först var det fel att jag hämtade henne från dagis, sen blev det fel när hon skulle säga hej då till dagispersonalen. Detta följdes av att hon ångrade sig i bilen och ville säga hej då till dagispersonalen. Hon somnade dock efter två sekunder men när jag skulle väcka henne blev det fel igen. Att jag inte kunde bära henne till dörren var ren och skär katastrof vilket följdes av att hon inte hittade nallebjörnen när vi kom in. När nallebjörnen var hittad blev det fel igen då det var pandan hon hade fått av Tomis hon egentligen ville ha. Sen blev det fel när hon skulle upp i sängen och mysa, när vi myste blev det fel då hon inte ville sova. Detta avbröts av att telefonen ringde vilket resulterade i ännu fler krokoditårar.

Nu ligger hon i soffan och ser film, det verkar vara det enda hon orkar idag. Snart kommer Kicki för att sitta barnvakt och jag hoppas verkligen att det går bättre.

27 november 2006

Ny vecka

Då var helgen över och det är måndag igen. Dock är inte denna måndag som alla andra. Moas dagis är stängt idag så idag har Moa och jag haft mysigt tillsammans. Vi tog det väldigt lungt i morse för att sedan åka till Parkbadet i Sandviken. Där var vi i nästan 3 h! Vi bubblade, vågade, simmade, hoppade, skrattad och åt korv.

Efter en härlig förmiddag plockade vi upp Martin och åkte till Moas nya dagis, Smultronbackens förskola. Vi blev trevligt bemötta och lokalerna var stora. Det var dock lite trist att man inte var ute två gånger per dag, men det går säket bra i alla fall. Både jag och Martin har ångest över Moas flytt, vi vet vad vi har nu men vi vet inte vad vi kommer att få. Det finns ett dagis närmare oss, Jernvallen, och jag tror vi kommer att byta dit om ett halvår eller ett år. Det känns bättre om hon får umgås med vänner som kommer att bli hennes klasskamrater sedan. Ju äldre barn blir desto svårare är det att komma in i grupper. Det skulle vara skönt om Moa redan fanns i en grupp när 6:års verksamheten drar igång. Fast det känns inte bra att behöva byta dagis för tredje gången. Stackaren kommer inte att ha en fast punkt.

På torsdag åker vi till Luleå för att gå på bröllop på lördag. Det kommer att bli en blixsemester där den mesta tiden spenderas på tåget. Nåja, det blir säkert roligt.
Nu ska jag se lilla sjöjungfrun med Moatösen

24 november 2006

Poängplan = trist

Jag öppnade mappen poängplan och höll på att svimma av uttråkning. Därför bjuder jag på två glasögonbilder istället







Av denna fotosession lärde jag mig att det är svåååårt att fota sig själv i spegeln utan blixt. Shit vilken stor snok jag har.......hmfp

Fredag

Veckan har gått galet fort och det känns inte som om jag har gjort något vettigt. Jag har dock varit på keramik två gånger denna vecka då jag har missat en tisdag. Förhoppningsvis har jag några alster att visa upp när glaseringen är klar (förvänta er inget nu....är bara nybörjare).

Jag har även suttit och slitit mitt hår framför datorn. Mina ögon har blivit fyrkantiga och siffror flimrar förbi även i sömnen. Alla grymnasieprogram har poängplaner som måste se ut på ett visst sätt. Eleven har rätt till 2500 poäng och det är inte roligt att skapa dessa. Plä.... Sitter även och försöker lära mig en massa sjötermer samt hur sjutton man utbildar sig till matros eller motorman. Jag avskyr båtar och är en landkrabba. Jag saknar min ex kollega Magnus, han var en hejjare på detta. Det är väl bara att bita i det sura äpplet och hitta någon annan som kan svara på mina frågor....hmfp

Idag när vi gick till dagis tittar Moa på mig och säger:

- Mamma, träden är nakenfisar.....de måste sätta på sig kläderna....kallt.

Hihi...

Vintern här i Gävle är inte mycket att hurra över. Just nu har vi 7 grader varmt, regn och gegga. Jag behöver vit härlig snö som piggar upp mig. Denna konstgjorda vinter gör mig trött och hängig. Det är så mörkt. Sen när kylan och snön kommer försvinner en massa baciller som ger mig förkyldningar. Jag har inte kunnat träna på flera dagar nu. Hela kroppen gör ont och näsan är full i snor.

Jag har hämtat ut mina nya glasögon, två par! Så nu har jag ett par lite fräsiga när jag vill synas och ett par diskreta när jag känner mig mindre snygg. Ska försöka fota några bilder och lägga ut sen. Jag hade på mig mina nya "fräsiga" glasögon när jag hämtade Moa från dagis och hon såg direkt att jag hade nya ögon......
Gullungen min!

Nä om jag skulle försöka återgå till dessa poängplaner.....

Ja just....
Hej själv du anonyma läsare *ler*

22 november 2006

Hemmafru

Idag är jag hemmafru....suck. Jag gillar inte att vara hemmafru, jag verkligen HATAR att vara hemmafru! Men nu är tvätten undanvikt, golvet är rent, toaletten skiner, alla mobiltelefonsladdar är upprullade, diskmaskinen är tömd, skräpet är kastat, leksakerna är undanstoppade, alla sabla skor står där de ska stå, blommbrädorna är dammfria...osv

När jag stod och tömde diskmaskinen stod jag och tänke på hur sjutton locken helt plötsligt inte passade på brukarna. En massa teorier strömmade över mina känsliga hjärnceller då jag helt plötsligt fick nog. Jag började längta efter frihet! Jag började dagdrömma om att någon skulle ringa på dörren, ta min hand och säga:

- Lisa, du är värd bättre tankar än så. Kom så hittar vi på något roligt

Sen skulle vi fara ut och äta god lunch, gå på nöjespark, shoppa och bara leva livet. Tyvärr insåg jag efter en stund att det inte fanns någon som skulle ringa på dörren då alla är på jobbet, att jag troligtvis skulle få mer magont av en god lunch, att det är vinter och alla nöjesparker är stängda samt att det inte fanns några pengar att shoppa för. Så det vara bara att gå tillbaka till verkligheten och fortsätta fejja.

Jag har två dagar i raken gjort något jag sällan och aldrig gör; jag har misslyckas med middagen. Nej, jag är inte världsbäst på att laga mat men jag brukar inte misslyckas. Igår lagade jag rinnande stuvade makaroner som inte smakade nått och i förrgår serverade jag torr kyckling och okokt potatis. Helt otroligt! Idag blir det nog hämtmat.

Det finns ett tankemönster som jag desperat försöker bryta men det har etsat sig fast och jag blir inte riktigt av med det. Hur jag en försöker kan jag inte släppa tanken om fler barn. Det snurrar hela tiden och tyvärr är det ett problem varken jag eller Martin kan lösa. Vi brukar vara väldigt duktiga på att lösa problem tillsammans med det här förblir olöst. Ruskigt irriterande och det tär på oss båda.

20 november 2006

Traderaberoende

Jag har blivit besatt av tradera.....det är som om traderadjävulen har mig i sitt grepp. Shit alltså!!!

Idag kl 16.31 gick en av auktionerna ut och jag hade det vinnande budet ganska länge. När det bara var en minut kvar spred sig glädjen i min kropp och jag kände mig lugn. Tänkte på alla häftiga Kalle K dockor jag kunde göra när jag fick en chock. Jag blev överbjuden när det var 30 sekunder kvar....ahhhhhh. Snabbt in och lägga ett nytt bud på 100 kr, men det räckte inte....panik!!!! Bruden som bjöd över mig hade lagt ett dolt maxbud på 100 kr så jag försökte hetsa fram ett bud på 105 kr. När jag precis skulle trycka in budet så var tiden ute.....hmpf

Ja ja....nu måste jag hitta en ny bok att bjuda på....suck

Moa snackar

Martin och Moa sitter med varsinn nalle och kör ett enkelt rollspel. PN pappas nalle, MP Moas nalle

(PN)- Vad har du gjort idag?

(MP)- Varit IKEA

(PN)- Jaha, har du varit på IKEA! Men vad gjorde du där?

(MP)- Titta böck (böcker)

(PN)- Vad hette boken du tittade på?

(MP)- Tala ut

Hahaha....både jag och Martin skrattade oss dubbelvikta. Till saken hör även att hon har fabulerat det mesta i denna story. Hon och Martin var på IKEA men de åt bara lunch där för att sedan gå på COOP och handla ett verktygsset till tösen. Hihi...

Moa älskar sina verktyg och hade på sig verktygsbältet en bra stund. Hon och Martin spikade, sandade (använde sandpappret), mätte, ritade och skruvade medan jag låg i soffan och var ynklig. Det finns bilder här

Jag tror inte jag blev magsjuk utan att jag fick ett magkatarranfall. Fet mat i mängder, öl, surt vitt vin och snus är ingen bra kombination. Det första jag åt när jag klev upp och innan jag kräktes var även en salt karamell med pulver i...inte bra alls. Jag får helt enkelt sluta dricka alkohol, det är inte värt sviterna efter. Just nu mår jag ganska ok, magen svider lite och jag kan känna mig lätt illamående då och då men jag lever.

19 november 2006

Sjuka festligheter

Igår var jag på festligheter hos en gammal kollega. Vi lagade god mat, drack gott öl, pratade och lyssnade på musik. Det var trevlig och tiden gick snabbt. En av deltagarna fick dock magsjuka på festen (hela familjen hemma var dålig). I morse när jag vaknade mådde jag finfint (var lite törstig) men efter en halvtimme mådde jag inte så fint alls. Då hängde jag över toastolen och bannade magsjukan. Plääää

Nu har jag i alla fall kommit upp ur sängen och fått i mig lite mat men är ruskigt darrig.

Moas besök hos tandis gick bra. Hon var otroligt snäll och tandläkaren fick både räkna tänderna (20 vita rena och oförstörda tänder)och röntga dem. Den blå tanden var okej och ingen infektion fanns vilket var superbra.

Nä nu ska jag lägga mig ned igen......

16 november 2006

Jobbsök och trots

Igår sökte jag två jobb som extrapersonal. Det ena var på statoil och det andra var som tomtemor på Furuvik....hahaha. Som tur var så behövde man inte skicka med ett CV med tomtemor ansökan. Undra vad rekryteringspersonalen skulle tänka om man såg att någon hade jobbat som biträdande rektor och nu ville jobba extra som tomtemor.....?!?! Idag fick jag i alla fall fylla i ett utvärderingsformulär som Statoil hade tagit fram. Jag verkligen avskyr sådana formulär, oftast finns inte möjligheten att utvärdera varför man tycker eller skulle ha gjort en viss sak. Ja ja, vi får se ur det gick vägen.

Moa är i en superäcklig trotsperiod just nu. All min tid med henne mynnar ut i att vi blir ovänner. På morgonen är hon hur go som helst till kläderna ska på.....andra världskriget bryter ut i vår lägenhet. Sen när jag ska hämta henne på dagis bryter ännu ett krig ut. Hon kan sitta och skrika hysteriskt och det tar oss ca 40 minuter att komma därifrån. Sen finns det en skitunge på dagis var mamma inte riktigt uppfostrar sin son som hon skulle. Även denna unge tjorvar vid påklädningen men mamman ifråga sitter bara och suckar medan grabben springer runt och skriker. Det värsta med denna skit är att han inte vill trotsa själv utan ser till att han får Moa med sig.

- Moa, spring så får din mamma jaga dig

- Moa, kom så springer vi ifrån din mamma

- Moa, sätt inte på dig kläderna

Grrrrrr, jag har verkligen svårt att inte skälla ut denna unge. Men då mamman inte säger nått kan jag inte heller göra det. Detta resulterar i att Moa blir värre än värst och jag måste verkligen besinna mig så jag inte skakar om henne. Jag kan bli så ARG och jag nästan börjar blöda näsblod (okej kanske inte men nog är det nära).
Jag hoppas verkligen att denna trotsperiod snart är över.

Dagiset som har varit så superbra har helt plötsligt tappa greppet. Moa brukade vara ute nästan hela dagen med undantag för lunch och samling. Nu går de knappt ut på eftermiddagen och när jag hämtar Moa springer oftast alla barnen omkring och skriker då de är understimulerade. När jag ser det känns det skönt att vi ska byta men så fort jag ser Moa med sina vänner så ångrar jag mig.

Nä nu ska jag städa lägenheten för att sen ta Moa till tandis.

14 november 2006

Fetus in fetu

Jag glömde ju bort att skriva att jag igår såg en ganska äcklig men fräsig dokumentär på femman. Det handlade om Fetus in fetu som är en extremt sällsynt abnormitet, som uppstår när ena fostret fastnar i sin tvilling, tidigt under graviditeten och parasiterar på den.

Min kära lillebror är en av dessa extremt sällsynta fallen. Han föddes med sin outvecklade tvilling under hakan. Denna boll av hår (kommer inte riktigt ihåg vad det var som låg i säcken) blev stor som en grapefrukt innan den opererades bort.

Det du lillebrosan, du är sällsynt du!!!

Gullunge

Igår kväll var det svårt att somna för Moa. Hon grinade och grinade och ville prompt att vi skulle ligga brevid henne i sängen. Vi stod på oss och satt vid bodet. Efter många om och men somnade hon. Idag när vi kommer till dagis sitter en hantverkare i hallen och till honom säger hon:

- Å ja gråter å gråter fö ja vill att mamma å pappa ska ligga med mig

Hm, undra vad ungen går och berättar egentligen?!?

På torsdag ska jag till tandläkaren med Moa. För några månader sen slog hon i en av framtänderna i en kundvagn. Hon slog den så illa att den blånade och vi fick åka till tandis. Blånaden minskade men nu måste hon ha slagit den igen då den nästan är svart. Det ser inte alls bra ut och jag hoppas verkligen inte att hon måste dra den.

Jag har så grymt ont i min kropp idag eller rättare sagt i knäna. Jag känner mig som en gammal tant som har ledvärk. Beslutet att inte löpa idag fattades när jag stapplande försökte ta mig ned för trappan. Hm, inte bra alls. Det kanske är dags att vila lite?

Det sjunde gravida paret har nu uppenbarat sig. Superskoj men helt otroligt vad magar som poppar upp.

12 november 2006

Härligt

Nu sitter jag här vid matbordet och väntar på att Moa ska somna. Hon vill väldigt gärna att man sitter utanför där hon kan se oss till hon har somnat. Helt ok för min del. Moa och Martin kom idag vid 10 tiden och jag fick en massa pussar och kramar på perrongen. Oj vad det var skönt att få prata, klämma, känna, pussa och krama med och på tösen. Jag har nog saknat henne en hel del trots allt. Hon har lärt sig prata en massa och jag blev väldig överraskad av hennes utveckling.

Hemma hade jag förberett en härligt fars dag frukost som vi åt tillsammans. Både Martin och Moa fick paket. Jag sydde henne två stycken kärleksdronkar som hon just nu har bäddat ned i sängen och läser Bamse för. Hon är så härlig min lilla tös och jag blir varm om hjärtat när jag ser på henne.

Efter frukosten for vi en snabbis till Sandras hus och tittade lite på golvprover för att sedan fara in till stan och handla paket till Tomis som fyllde år i lördags. Moa skulle välja ett kort till honom men när vi kom in i affären hittade hon en röd tygblomma som minsann han skulle ha. Jag trodde hon skulle välja ett nalle puh eller bamse kort men icke, det blev en tygblomma istället. Tomis blev i alla fall glad och det är huvudsaken.
- Nu åker vi till min Tomis och Kicki
Utbrast hon efter hon hade betalt blomman själv.

Veckan själv har varit både skön men även lärorik. Jag har fått ta hand om mig själv men även reflekter över min plats i denna familj. Jag har också fått sakna, vilket är väldigt nyttigt och då inte bara Moa men även Martin och de samtal vi brukar ha. Det har även varit skönt att få fokusera på de vänner jag har. Jag har varit på middag hos Frida och Daniel, bjudit hem Sara och Sandra (det är sällan vi hinner träffas alla tre och bara prata). Igår hade jag en trevlig och härlig avslutning av denna vecka hos Sara och det var skönt att bli bortskämd med god middag och härligt sällskap (bra vänner växer inte på träd). Sen hade jag velat träffa en annan härlig tjej men pga av rådande omständigheter har jag inte velat störa. Vi får träffas en annan gång när allt har lättat.

Nu sitter gumman och sjunger "imse vimse spindel" i sängen och visar inga tecken på att hon är trött. Jag lär nog att få sitta vid det här bordet ett bra tag....

11 november 2006

En dag kvar

I morgon kommer mina två älsklingar hem och det ska bli skönt att få krama lite på dem. Jag har haft en väldigt skön vecka där jag bara har behövt se till mig själv. Vissa kvällar har varit sängen varit tom och kall men annars har jag faktsikt bara njutit. Ikväll är det sista kvällen med mig själv och jag ska bara vara....skönt.

Igår hade jag trevligt sällskap i form av Sara och Sandra. Jag hade lagat sushi, tempura kyckling och annat gott kött. Det var första gången på länge vi bara kunde prata utan avbrott av barn. Dock tyckte jag att de åt lite dåligt, jag fick en massa mat över....*ler*. Båda tjejerna är underbara vänner.

Jag har gjort en fantastisk upptäckt. Om man slår på radion får man tusen fler saker gjorda än om teven står på. Teven är helt enkelt förslöande och inte bra.

09 november 2006

Den 9/11 1996

För exakt 10 år sedan satt jag hemma hos mina föräldrar och var supernervös. För att minska nervositeten for jag och köpte ett par nya jeans, ett par riktigt tighta som skulle visa min fasta stjärt *ler*. Jag skulle på min allra första date senare på kvällen, en viss Martin hade bjudit ut mig.....hihi

Första gången jag träffade Martin var när vi båda jag i 8:an på en högstadieskola i Luleå. Jag tyckte han var väldigt söt och fick veta att han tyckte att även jag var söt. Så en torsdag efter lunch blev vi ett par, ett mycket blygt par som bara höll handen. Tyvärr varade detta förhållande inte länge. Jag hittade en annan äldre kille och beslutade mig för att dumpa Martin *skäms*. Som hämnd brände han mitt fotografi.

Åren gick och jag stötte på Martin ibland. En solig höstdag 1996 såg jag honom komma gående på Regnbågsallen på Luleå Tekniska Universitet och han var så himla läcker! Vi hejade på varandra och jag grämde mig över att jag var så blyg. Några dagar efter det träffades vi igen på Kåren och jag frågade om han och hans kompis ville spela "up the river down the river" ett fyllespel. Tyvärr försvann min kompis den kvällen så jag hann inte göra några moves och Martin trodde att jag hade dissat honom. Nästa gång jag träffade honom försökte han spela lite svår men jag lyckades tala omkull honom. Det visade sig att vi hade samma intressen (dock lyckades han dölja att han var en datanörd) och att vi skulle på samma fest till helgen (hela universitetet skulle även på den festen). Vi pratade hur länge som helst och jag missade alla mina bussar hem där min mamma satt och väntade på mig. Hon och jag skulle göra något och jag fick en utskällning när jag kom hem men jag kunde inte sluta le.

Den gemensamma festen vi skulle på var universitetets sommarfest som alltid gick av stapel i slutet av oktober. När jag kom in på festen började jag tvivla på att jag skulle hitta Martin då det var packat av lättklädda människor i lokalen. Jag beslutade mig för att gå ner och ta en öl för att sedan gå upp och stå vid dörren och spana. När ölen var inköpt gick jag upp och när jag tog det sista steget i trappen ser jag Martin! Där stod läckerbiten med sina kompisar och hade just kommit in genom dörren. Jag stod och snackade med Martin och hans kompisar ett tag och helt plötsligt säger jag:
- jag har både rakat och slikepeelat mina ben, vill du känna?
Martin känner och sen ville en av hans kompisar känna och då säger jag:
- neeej, bara Martin får känna
Ha ha ha, jag skrattar än i dag när jag tänker på det. Nåväl, jag och Martin hängde ihop och hade superskoj hela kvällen men inget hände. Tack vare en av hans kompisar bytte vi telefonnummer innan vi alla åkte hem.

Måndagen efter festen ringde Martin. Jag var inte hemma när han ringde men när jag kom hem och fick veta att en Martin hade ringt hoppade jag och skrek av lycka. Jag blev utbjuden på date helgen efter och i en mörk biosalong den 9/11-96 tog jag hans hand i min. Sen bjöd jag hem honom på te och även fast Martin inte gillade te samt förväntade sig något annat drack han den beska sörjan. Vi satt och pratade länge uppe på mitt rum och helt plötsligt tyckte jag att vi hade pratat nog så jag lutade mig fram och kysste honom mitt i en mening.

Sedan den kvällen är det vi två och jag är lycklig. Tillsammans kan vi flytta berg, vi förstår varandra och vi tillåter oss att växa som människor. Utan Martin hade jag aldrig kommit så långt som jag har gjort i min mentala utveckling och jag vet att Martin känner samma sak. Han är en fantastisk make och jag är väldigt lycklig över att jag har honom i mitt liv. Han är även en underbar pappa och varje gång jag ser honom tillsammans med Moa blir jag varm i hjärtat.

07 november 2006

Comment

Hm.....nu har två anonyma lämnat kommentarer på min blogg.....och jag blir ju så rysligt NYFIKEN!!!
Ja, ja jag får väl försöka svara på de frågor jag fick senast:
Jo, det är faktiskt väldigt avslappnande att pyssla (fast jag har haft lite problem med min symaskin vilket leder till stress)fast tyvärr har jag för lite tid till pyssel och för många måsten. Ska försöka skärpa mig och pyssla mer!
Det blir faktiskt två kärleks Dronkar, en lila och en orange. Båda kommer att bli fulsnygga...hihihi.
Jag har gett upp hoppet om drejning, jag och drejning går inte ihop. Däremot tummar, kavlar och ringlar jag en massa olika konstverk. Just nu har jag gjort en ljuslykta som tyvärr inte kommer bli bra (den blev för vid). Det bästa med keramiken är möjligheten att blanda olika leror med varandra och se hur de smälter ihop. Jag älskar även att hälla oxidpulver i den blöta leran för att få en annan färg. Denna termin har jag verkligen massproducerat saker och det ska bli skoj att få ta hem dem.
Den enorma summan pengar gick tyvärr till AEA så valuta är missvisande. Jag hade önskat att det var något roligare som ex en resa.
Jag tillsammans med Gunilla och föreningen Briggen Gerda håller på att starta Gefle Sjöfartsgymnasium. En gymnasieskola med två program; hantverksprogrammet där vi ska bygga båtar samt energiprogrammet inriktning sjöfart där vi kommer att lära oss segla. Det är verkligen superspännande! Just nu skriver vi ansökan till Skolverket.

A? Kan det vara min kära kusin Annest?
Kan den andre anonyma vara Magnus?
Jag blir ju så nyfiken!

Vår?

Vintern var verkligen kort i år, sisådär en 2 veckor. Idag har vi haft 12 plusgrader, solsken och dropp från taket. Väldigt mysigt men otroligt konstigt.

Idag har jag och Gunilla varit på möte med Föreningen Briggen Gerda. Vi kom fram till en massa bra saker och både jag och Gunilla kände oss väldigt nöjda när vi gick där i från. Sakta men säkert kommer vi närmare en skolstart. Jag kan tyvärr inte säga så mycket än men det kommer mer sen.

Jag har blivt oerhört pysslig senaste tiden. Just nu sitter jag och syr lite Kalle K figurer i lila och orange. Hihi, det är riktigt roligt. Snart ska jag pyssla vidare på keramiken.

Idag blev jag även 42 000 kr fattigare....suck

06 november 2006

Mat

Nu när Martin är borta passar jag på att äta sådant som han inte gillar. Idag stod Jansson på listan och den rätten följs av broccoligratäng, renskav och potatismos, pasta med pesto....MUMS! Fast sen är jag även bjuden på middag i Sandviken, de ni!

Just nu har jag faktiskt ganska trist...hm, jag är aningens sysslolös.

Ser den brittiska versionen av "du är vad du äter" och jag blev helt plötsligt sugen på chips....hm, ska inte det programmet ha motsatt effekt?!? Är även törstig, jag har inte varit otörstig på väldigt länge nu. Dricker hur mycket som helst, lätt 2 liter per dag.

Nä nu måste jag göra något åt min törst

Helgen

Jag har haft en skön, härlig och pysslig helg. Min plan var att sova läääänge på morgonen men jag vaknade just efter kl 07.00 i lördags. Helt otroligt!!! Efter lite godis till frukost (hihi) for jag till Gunilla och jobbade en stund, förhoppningsvis slipper vi jobba hemma och får en arbetsplats inom kort. Efter det for jag till Ikea och shoppade lite grejer som jag behövde för några julklappar eller födelsedagspresenter. Resten av dagen och kvällen gick åt att pyssla med grejerna jag hade köpt (får vara lite mystisk då jag vet att vissa läser här *ler*).

Igår tog jag en löparrunda i snömodden, gick faktiskt väldigt bra. Sen fortsatte jag att pyssla (shit vad uttråkade ni läsare måste vara!)Jag försökte även prata lite med Moa men hon var inte så intresserad. Jag blev även utfodrad av mina grannar. De hade Italiensk buffe i lördags och jag fick rester igår, mums!

Hm, jag har inte så mycket att skriva om när jag är själv......

03 november 2006

Gräsänka och barnlös

Nu har jag skjutsat Martin och Moa till stationen. De ska åka till Luleå, Martin ska jobba och Moa ska vara med Farmor, Farfar, Mormor och Morfar. Jag kommer att vara själv i en hel vecka vilket känns både skönt men också skrämmande. Det kommer att vara skönt då jag inte har fått vara ensam på 2 år och 10 månader, skrämmande är väl samma orsak. Jag fällde några tårar efter jag hade vinkat av dem. Moa var så söt och superstolt över att det var hon och pappa som skulle åka tåg, mitt hjärta värkte. Undra om hon kommer att sakna mig överhuvudtaget? Hon är ju så vansinigt pappig.

Så i helgen ska jag bara vara, jag ska göra vad jag vill och känner för inget annat. I morgon ska jag sova till jag vaknar, dega och toffla.

Undra hur länge det kommer att ta innan jag börjar sakna dem? Ja ja, det är nyttigt att sakna.

Besivken

Sitter och se Oprahs 20 års jubileum, man visar en massa lyckliga klipp med överraskningar och dyl. Tyvärr känner jag mig inte lycklig för 5 öre utan väldigt ledsen och programmet hjälper föga. Jag hade rätt om PMS:en, min mens kom idag vilket innebär att jag inte är gravid. Vad är det här för jävla skit! Varför fungerar det inte?

Jag håller på att räkna ihjäl mig: hur många dagar har det gått sen förra mensen, hur många dagar är det kvar till ägglossnig, hur många dagar är det kvar till nästa mens. Detta leder till en enorm stress som förvandlas till en enorm förtvivlan när mensen kommer. Jag känner igen varenda signal min kropp ger mig och nu har signalerna spårat ur. Mina bröst börjar värka något enormt vid ägglossning och slutar inte värka förän mensen kommer, mitt humör går upp och ner och jag kan bli otroligt arg, ledsen och stressad på ett ögonblick.

Tiden efter ägglossningen är värst; har vi lyckas, är jag gravid? Jag går och tänker på det varje sekund fram till mens dvs allt mellan 12 till 14 dagar. Hur sunt är det egentligen? Det värsta i allt detta är att mensen har slutat komma när den ska komma utan är försenad. Den spelar mig ett spratt och jag har köpt många oilka graviditetstest som alla har visat negativt. När mensen inte har kommit på den 25:e dagen rusar jag till apoteket köper ett test för att sedan bli besviken. Efter det kommer tre djävulsdagar då jag försöker pressa bort de positiva tankar som siprar in: det kanske bara är för tidigt att testa, jag känner mig ju svullen, mina bröst spänner kan det betyda.....? Jag springer på toaletten för jämnan och när tillslut den första färgade flytningen kommer blir jag helt knäckt. Fast inte ens då kan jag släppa de positiva tankar som kommer; det kanske bara är en nid-blödning. Det är absurt och löjligt, jag är ledsen och har ont i hjärtat.

Det här håller på att knäcka mig och nu vet jag att jag ska gå igenom det här igen vilket känns otroligt tungt. Alla andra runt omkring oss har så väldigt lätt att bli gravida och fler och fler får vackra härliga magar. Varför får inte jag det? Jag är avundsjuk men ändå lycklig för paren och nej alla ni nu som läser detta behöver inte sluta prata om sina graviditeter när jag är i närheten. Jag är självklart lycklig för er skull och ni är mina vänner! Jag behöver bara få älta just nu.

02 november 2006

PMS

Jag har aldrig blivit besvärad av hormonrubbningar när jag ska mens men nu tycks jag ha fått all skit det går att få. Igår var egentligen en bra dag innan jag slumrade till vid 13.00 efter det började helvetet. Jag vaknade på ett sådant skithumör och det fortsatte exakt hela dagen. När jag hämtade Moa var även hon på ett skithumör och vi bråkade en hel del på dagis. Hon somnade i bilen på vägen hem för att sedan vakna skrikandes...jippi. Jag gick och la mig tidigt och tänkte att jag skulle vara på bättre humör nästa dag. Tji fick jag! Morgonen inleddes med att jag tappade min makrillsmörgås som självklart föll upp och ned på golvet. Ahhhhhhh jag blev galen.

Jag har världens kortaste stubin, skitont i brösten och obalans i underlivet......självklara tecken på PMS. Det är supertrist då jag helst skulle vilja att mensen inte kom alls.

Martin och Moa är de två som utsätts av min korta stubin. Jag kan bara inte behärska mig där jag i vanliga fall bara låter det passera. Det känns bara som om att jag har huvudansvaret för allt här hemma. Det jag inte gör blir inte gjort!

01 november 2006

Vinter

Nu är det vinter här i Gävle! Igår var det fortfarande äcklig lerig höst men idag är det vinter och jag myser. Det blåser en del och snön yr, tydligen är hela Gävle stängt. Inga tåg kommer varken hit eller härifrån, på radion tjatar man om att man ska hålla sig inne och inte köra bil. Jag förstår inte riktigt vad problemet är, såhär ser vintrarna ut i Luleå. Jag menar man kan ju inte vara helt ovan med snö när man bor i Norrland?

Efter jag hade lämnat Moa på dagis for jag och köpte tre torkarblad för 419 kr!!! Hujja vad dyrt men vad gör man när det börjar gnissla mot rutan. Tyvärr hade det lilla lätta klicklåset frysit så jag kunde inte byta. Jag höll på att bryta tummen vilket ledde till en massa fula ord i garaget.......
- Martin jag behöver hjälp!!!!
Nog är det förj*vligt att man inte kan klara sig själv! Jag är en sådan hjälplös tjej......eller hur va! (jag älskar Moas nya ord)

Jag sitter här vid mitt vita köksbord och ska försöka jobba lite. Har dock inte riktigt sug att öppna den mapp där alla sabla dokument ligger i. Jag köpte lite naturgodis att knapra på men tydligen försvann allt på en gång *ler*. Mitt andranamn är gottegris.

Igår var jag på min keramikkurs och hade skoj. Denna termin hoppas jag verkligen att sakerna håller (förra terminen sprack 2/3). Jag ringlar just nu en större salladsskål där leran är färgad med kopparoxid.

Nä nu måste jag verkligen sluta svammla och bita ihop......