Lite ljusare

Efter många om och men har jag fått min lön. Jag kan andas ut och fortsätta ett tag till. Visst borde jag söka mig efter ett nytt jobb men det är någonting som håller mig kvar. Kanske dumhet, vem vet.
Ja, ja det var väl allt för idag

Framtid?

Hm, först tackar jag ja till att bli biträdande rektor på mitt jobb och nu söker jag andra jobb. Varför undrar ni säkert. Jo för att jag inte har fått någon lön! Ingen på mitt jobb har fått lön och vår verksamhetschef har gång på gång lovat att den ska komma inom kort. Vad göra??? Har ni några tips? Jag måste nog bryta ett ben eller två så vi kan avboka resan till Thailand.

ÅNGEST!!!

VÅÅÅÅÅR!!!

Eller rättare sagt; SOOOOL. Jag vet inte om det är vår om det fortfarande är minus 10 på nätterna. Både igår och idag har jag suttit ute med ansiktet mot solens härliga strålar. Ahhhhh vad skönt. Fast dagen i övrigt har väl inte varit den allra bästa.

Igår kväll vid 10 vaknade Moa och tokgrinade (hon har gjort det nu de senaste tre nätterna). När jag la mig brevid henne blev hon hysterisk och började hoppa i sängen samtidigt som hon sa aj aj aj aj. Jag började svettas lite och lyfte upp henne, efter ett tag slutade hon grina och jag blev blöt. Det visade sig att hon hade kissat mängder som bara rann ur blöjan. Vi började misstänka att det var urinvägsinflammation och ringde rådgivningen för råd. Där tyckte man att vi skulle komma in morgonen därpå, dvs idag. Fick fick oss ett urinprov och begav oss till familjejouren men ännu en gång var vi bara hönsföräldrar. Jag lovar, jag ska aldrig mer åka in på akuten en helg. Trots att man på rådgivningen tror att det är något allvarligt så får man stå där som en överorolig förälder som har tagit tid från andra patienter. Ja ja hon är i alla fall frisk eller har ett virus.

Just nu sitter Moa framför teven och ser på Pippi Långstrump. Det är så ruskigt skönt att hon gillar att se på film! Fast ibland känner man sig som en ganska dålig förälder som använder teven som en barnvakt. Visst är det skoj att lägga pussel och läsa böcker men nog sjutton blir det ganska enformigt när man lägger samma pussel för 110:e gången.

Nä nu ska jag nog ta och plantera om det stackars blomskottet som har stått och sett grinfärdigt ut ett tag.

Förkylt

Idag har Moa varit med mig på jobbet, hon är förkyld och trött. Igår när jag hämtade Moa på dagis var hon i famnen på en av dagisfröknarna. Hon hade inte varit sig lik och av det samtalet jag hade förstod jag att man nog ville att Moa skulle vara hemma ett tag *ler*. Så idag fick hon minsann följa med på mammas jobb. Jag fick inte mycket gjort men lite hann jag allt planera. I morgon ska Martin vara hemma en stund för att sedan dumpa av henne på mitt jobb igen. Det är tur att man har ett sådant jobb som är barnvänligt, jag menar vad spelar ännu en rackarunge för roll...haha

I kväll har jag varit på bio med Katarina (kicki), Tomis sambo. Vi gick på "Nära & kära" och det var faktiskt en ganska underhållande film. Vi skrattade gott och skämdes några gånger. Mitt betyg är nog 3 av 5 möjliga, eller vad säger du Kicki?

Åh, nu var det reklam om Thailand på TV och vet ni vad?! SNART ÄR JAG DÄR!!! Jippi!

Smekmånad

Nu har vi äntligen bestämt oss för var vår smekmånad ska äga rum. Den 15/6 drar vi till Thailand nästan ett år efter vår bröllop. Det ska blir så ruskigt skönt, jag behöver semester.

Martin och jag har varit ett par i snart 10 år och den enda resa vi har gjort är till Piteå havsbad, fast det var ända romantiskt. Fy Lisa nu glömde du, vi var faktiskt till England en sväng på scoutläger...hahaha. Det är nästan sjukt galet att vi aldrig har tagit oss i väg någonstans, ja ja nu får vi i alla fall två härliga veckor på Ko Samui samt två dagar i Bangkok där vi ska shoppa loss.

Igår var jag på after work med några av mina kollegor, vi hade trevligt men idag är jag ganska trött, eller rättare sagt bakis!! Hm, varför är det så pinsamt att erkänna att man är bakis. Det är ett sådant fult ord och det innebär egentligen att man har druckit för mycket. Nä men jag är nog bakis i alla fall, det är lika bra att vara ärlig.

Ja just ja, jag har ju faktiskt förbättrat min karriär, jag har blivit biträdande rektor på min skola. Jag jobbar 25% som bitr rektor och 75% som lärare. Det ska bli spännande och ännu mer utmanande men det kommer nog att gå bra. Jag har i alla fall några bra kollegor som stöttar mig och en mindre bra som allra helst ville ha tjänsten sjäv som kommer att göra livet surt för mig. Jag får återkomma med mer fakta senare.

Söndag

Nu sitter jag här i soffan och det är återigen söndag. Rackarns vad snabbt veckorna går, jag hinner knappt med. Tiden bara rusar fram och ibland känns det superläskigt eftersom jag inte hinner reflektera. Var tar tiden vägen och vad har jag gjort/åstakommit? Hm, man får nog inte tänka på det.

Idag har jag i alla fall försökt komma ikapp. Jag har uppdaterat lite sidor jag administrerar, skrivit lite till jobbet, lekt med Moa samt vilat. Jag har ett svagt minne av att jag inte skulle ha några måsten på söndagar men det verkar som om dagarna inte räcker till. Vi, familjen tog i alla fall på oss ytterkläderna idag och klev ut i det otroligt vackra vintervädret. Först skottade vi sen åkte vi pulka till affären och köpte fika som inmundigades i en snöhög utanför huset. Det var faktiskt nästan som om vi var i fjällvärlden. Mitt mål idag var att jag skulle ta mig till Tomis och Kicki och valla mina skidor men som sagt, tiden var tar den vägen?

Igår var de två ovannämda på middag hos oss och vi hade en trevlig kväll. Jag köpte en Libanesisk kokbok på bokrean och rackarns vad smaskiga recept som presenterades i den. Igår serverade jag kyckling kebab med en fräsch sallad och hummus. Totalt hackades 15 vitlöksklyftor ned i maten...jag har en rätt unken andedräkt idag *ler*

Nä nu ska jag bara lägga mig ned i soffan och njuta av det otroligt dåliga teveutbudet.

Lilla bebis

Vid middagen var Moa inte alls sugen att sitta och äta med oss. Hon ville helst bara sitta i Martins knä och gosa. Efter vi hade ätit klart runt 18 tyckte Moa att vi minsann kunde vila lite i våran säng. Alla tre la oss ned och myste och pratade. Moa var supergullig och tyckte vi alla vara bebisar som behövde kramar.
För 30 minuter sedan vaknade jag med ett ryck och tittade mig förvirrat omkring. Både Moa och Martin sov! Jag skakade liv i Martin och tillsammans krängde vi på Moa hennes nattblöja. Nu ligger hon i sin egen säng med oborstade tänder, tom vällingmage och dagiskläder. Jag tror vi alla tre var rysligt trötta.

Borttappade ord

Hm, jag ser att slarvpellemaja har varit framme på många ställen. Jag glömmer vissa ord och stavar som en kråka...ja ja ni får stå ut med det *ler*

Keramik

Tisdagaskvällar är mina kvällar, då åker jag på min keramikkurs. Det är nästan den bästa tiden på hela veckan. På kursen behöver jag inte tänka, koka välling, underhålla eller svära över jobbet. Jag behöver bara vara. Mycket härligt!!
Jag kanske inte är världens bästa konstnär men det skiter jag i för jag har skoj. Hade det inte varit för min bröllopspresent som blev inställd (svensk husmanskost) hade jag aldrig tagit mig dit. Nu är det så att jag aldrig kommer att ta mig därifrån.

På jobbet är det kaos. Vi har kanske inte världens smartaste chef men han är ingenting om man jämför med vår kontorist. Han är helt störd, nä fel ord, han är konspiratorisk. Han har bara sitt bästa i sikte och skiter i allt och alla. Han förösker få skolan att gå omkull genom att "glömma bort" att nämna att vissa räkningar ska betalas, baktala hela lärargruppen genom att kalla oss inkompetenta, hitta folk som vill köpa skolan och anställa honom som rektor. Intressant värre!

Rackarns dåligt väder

Vår resa hem började bra, perfekt väder och väglag. Sen hände något i Ö-vik. Vi kom in på MAX och åt den vanliga äckliga burgaren. Helt plötsligt stormade Brynäsklacken in och levde fan. Det var tydligt bortamatch mot Modo. Hm, jag försökte desperat förtränga att jag bodde i staden dessa fulla människor kom ifrån.
När vi väl hade satt oss i bilen igen blev det mer elände. Helt plötsligt började det snöa en massa, det var som om himlen hade öppnat sig. På radion varnade man om dåligt väglag och vi tog det lungt. Tyvärr hade några andra oturen med sig. Just söder om Söderheman inträffade en bilolycka och E4:an stängdes av. Detta resulterade i att vi fick åka utanför E4:an mot Ockelbo och rackarns vad segt det var. Det tog oss 1,5 h längre än beräknat och snön var hypnotiserande.
Ja ja, några timmar senare och vi är äntligen hemma...skönt!

Hm...

...nu vet jag inte hur man uppfattade det förra inlägget. Men det jag vill dock ändå säga att det inte är negativt att åka till Luleå utan bara stressigt. Självklart älskar vi våra nära och kära.

Ja ja nu är i alla fall detta sista kvällen här i norr, i morgon bär det av mot sydligare grader. På måndag är det dags att bita i det sura äpplet och trava till jobbet.

Semester?

Hm, jag vet inte om det är så mycket semester att åka till Luleå. Båda jag och Martin är stressade och helt slut. Det är så väldigt många som ska besökas och vi vill glädja alla. Tyvärr resulterar detta i en evigt flängande fram och tillbaka. Idag har det varit extremt. Först på morgonen hälsade jag på en barndomskompis, sen for jag och åt lunch med två andra vänner medan Martin var på begravning. Just nu har jag en kort andningspaus medan Moa sover och när hon vaknar ska vi till Martins föräldrar och äta middag. Allt jag vill göra är att ligga på soffan och dödtitta på "hem till gården". Ja ja det får bli när vi kommer hem.