10 km fritt i joggingspåret

Efter att jag hade lämnat Moa på dagis beslutade jag mig för att kasta på mig joggingskorna och springa lite. Det duggregnade lite de första fem kilometerna men det var inte så farligt. Just när jag skulle påbörja de fem sista kilometerna öppnade sig himlen och man kan lätt säga att jag höll på att drunkna i spåret. Det verkligen öste ner och jag hade inget annat val än att springa färdigt. Till en början försökte jag undvika de värsta vattenpölarna men insåg snabbt att då jag inte såg något (hade på mig glasögonen) kunde jag inte avgöra vilka av alla miljoner vattenpölar som var värst. Sen började det åska och blixtra vilket följdes av hagel....man kan väl säga att detta inte var den bästa milen jag har gjort. Nåja, just nu sitter jag i soffan och lyssnar på ösregnet istället.

Trots att jag är arbetslös har vi valt att ha Moa på dagis mellan 9-14. Detta är för hennes skull, hon trivs verkligen på dagis och där har hon en massa kompisar att leka med. Här hemma har hon bara mig och jag är inte värsta lektanten precis. Men visst känns det lite knepigt att lämna henne där för att sedan fara hem och ha "semester". Fast egentligen är jag mest bekymrad över vad andra ska tycka och tänka (som vanligt).

Idag orkar jag inte göra många knop, tyvärr är det superkasst på teve och eftersom det ösregnar säger boxern "dålig signal" vilket gör Ricki Lake ännu värre.