Privata delar

Igår fick jag mig en grundlig genomgång av mina nedre privata delar. Jag är inte pryd för fem öre men visst måste jag medge att ett gynekologbesök är en smula knepigt. På min ena hand kan jag räkna de gånger jag har fått en kvinnlig gynekolog och vid ett flertal tillfällen har jag dessutom fått gynekologstuderade med på köpet.

- Här har ni då livmodertappen

Tre unga studenter tar ett steg närmare för att se bättre medan jag ligger med onaturligt spretande ben och tittar i taket.

- En av er kan få känna hur tappen känns

Helt plötsligt blir det en pinsam tystnad i hela rummet och jag känner ett behov av att bryta isen

- Vacker väder idag.....

Så illa var det dock inte igår. Jag fick en bra manlig gynekolog som minsann kunde konstatera att jag hade en mindre kantarellodling. Nåja, jag fick en 15 dagars dunderkur som inte fanns tillgänglig på apoteket utan fick beställas.

Medan jag låg där naturligt avslappnad (sure!) och såg på det vackra vita taket fanns det bara en sak jag kunde tänka på:

- Shit, tänk om jag luktar fotsvett!!!

Det slår aldrig fel, jag har alltid panik över en ev. fotsvettslukt. Stackars sate som måste sitta och lukta på mina instängda fötter medan han gräver i mitt inre. När undersökningen sen är klar och läkaren börjar sänka stolen börjar en annan fundering att snurra:

- Ska jag ta ned benen från hällorna innan stolen är helt nedsänkt eller ska jag ligga i tio sekunder extra?

Oftast bestämmer jag mig för att ta ned benen innan stolen är nere vilket resulterar i att jag inte når ned med fötterna utan hänger som en väldigt krökt banan. Vilket leder till att jag måste hoppa ned innan ryggen går av vilket i sin tur leder till att jag nästan hoppar på läkaren med naken underkropp.

Pust, jag hoppas verkligen att denna kur funkar så jag inte måste tillbaka på ett bra tag.