01 september 2006

Begravning

Idag kl 11.00 begravdes E (eleven) och det var bland det svåraste jag har varit med om. Kyrkan var fylld med människor som verkligen älskade och månade om E. Alla hade en röd ros med sig och vid kistan fanns massor av stora vackra buketter. Hela salen luktade blommor och det var nästan kväljande men ändå vackert.

Många tal handlade om E:s förmåga att öppna sitt hjärta för alla och E:s vilja att rädda hela världen. Tyvärr ville E inte rädda sig själv vilket många var förtvivlade över. Prästen var väldigt rörd och hon fick gång på gång göra paus i sina predikningar för att torka tårarna. Inne i salen fanns många trasiga ungdomar som E hade stöttat och man såg verkligen hur ensamma de hade blivit. Många kände sig även arga då de verkligen hade trott att E äntligen hade förstått att droger inte livet och att E skulle klara av att vara drogfri.

Hela tiden kände jag mig väldigt illamående och förtvivlad över hur en sådan fin, härlig och underbar ungdom kunde hamna så snett. En ungdom som berörde och älskade alla har nu försvunnit och lämnat ett enormt tomrum hos oss alla.

E var bara 18 år gammal när livet tog slut!